I don´t want anything. I don´t want to do something, not have anything. I just want to be. I just want to live, but not in stress. Everything now is stressful. I can not be happy with my own father? He is the most important person in my life, after all I have his blood in my veins. It´s like i´m awoiding him. I´m never at home, always with a friend and then, when I´m home I don´t spend time with him. But there is nothing to do, watch tv? And there is not much he says to me, the most of the time he´s just complaining about what I do or don´t do. Ofcourse I don´t want to do it when he almost never says something good? Nothing is good in my life, not school, not family, not friends and not sport!
-Bye!

2009-01-18 @ 23:01:14 Permalink Jr´s Kommentarer (1) Trackbacks ()

..

Det är mycket som tynger ner mig, men inget jag vill prata om..

2009-01-18 @ 16:30:46 Permalink Jr´s Kommentarer (2) Trackbacks ()

WHY

Utanpå tror ni att jag är glad.
Men egentligen kämpar jag för att klara av en enkel dag..
Ni ser hur jag skrattar, och ni ser hur jag ler,
Men inuti min kropp så orkar jag inget mer...
Jag vill dölja min smärta så ni tror att det är perfekt för mig,
Men hur ska jag kunna spela, vet jag ens de själv?
Spelet är svårt, det finns inga regler, man får göra vad man vill utan att nån ser det..
Hålet i hjärtat, det kryper längre upp, o sen stannar de i halsen,
Nu åker der ut ur mun.
Jag äter men jag svälter ändå,
får ingen näring, ingen energi.
Jag går in på mitt rum lägger mig i sängen,
Jag vill bara vara ensam men då kommer ångesten..
Jag lever kontrollerat, Jag kan aldrig vara ensam.
att ha det tyst och vara själv , det kan vara min längtan.

Som ett barn söker efter svaret, varför lever jag?
Som ett barn som har fått känna smärta, Varför lever jag?

Pojkar och flickor, det finns många som mår dåligt,
En del har fulla hjärtan, fast mitt e ihåligt,
Dom säger åt mig att vara glad,
men hur lätt är det att vara det om man känner såhär
Jag vill att ni ska tro jag är en lycklig tjej med framtid.
fast sanningen är , såren bränner nog föralltid,
ingen vet det innersta, inte ens dom närmsta.
Jag vet inte om jag vågar ta mitt eget liv och vara feg...
Jag älskar dom som bryr sig, men inte ni andra har fel,
Vilken väg ska jag vandra nu och vart ska jag gå?
Är det någon som vet?
Nått du kan svara på,
Allt jag en gång var, det var fan på låtsas...

2009-01-05 @ 02:11:50 Permalink Jr´s Kommentarer (3) Trackbacks ()

Not the end

OJ, var det första jag tänkte när du sa det! Tillslut kom det fram, men inte den hela sanningen. Det finns så mycket mer att tala om när det gäller den saken. Det värsta är ju att ingen förstår det och ingen tar åt sig. Det här kommer hända igen, det är jag säker på. My word is, pleas why can´t you listen to me for once?

2009-01-03 @ 01:23:21 Permalink Jr´s Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tidigare inlägg